onsdag 27 februari 2013

Tiden går för fort...

Det börjar närma sig Dagis.
Jag smäller av.
Jag fullkomligt skakar inombords och jag mår inte bra.
Dock ser jag både positivt och de goda sidorna i att hon börjar på dagis, men mest vill jag bara vara med henne hela dagarna..som nu.

Många mammor eller pappor kanske inte gör så mycket roligt tillsammans med sina barn att de känner dagis som en avlastning och en utveckling på barnet. Det gör inte jag.
Jag har fullt upp från morgon till kväll med olika aktiviteter som jag och Snäckis hittar på att jag tror det blir svårt för förskolan att nå upp till den nivån av kvalitetsdag, som jag ger mitt barn.

Vi är ute i parken varje dag. Givetvis åker vi till olika lekplatser och hittar många olika sätt att fördriva uteleken på. 
Vi åker till badhuset, går på akvarier, djurparken(Aspuddens)provar på ponnyridning, Kulturhusets Rum för Barn, Stadsmuseets Rum för barn, träffar vänner med andra barn, leker hemma, går på Biblioteket och lånar nya böcker var 14-20 dag. 
Alltså, säg mig om jag inte håller på med aktiviteter!
Jag blir så jävla förbannad på att folk säger till mig att; 
-Esther kommer få det så bra på dagis med massor med aktiviteter.
Okej okej, jag fattar MEN jag tror ändå att hon har det ABSOLUT bäst med mig.

Hade det inte varit för att jag tyvärr förlorar mitt jobb om jag inte går tillbaka snart...skulle jag inte gå tillbaka till jobbet. Min arbetsplats är på tok för bra för att inte gå tillbaka till. Jobben växer ju inte på träd(det gör inte mitt barn heller..nej nej)...what ever, ni vet vad jag menar!
Jag skulle vilja vara hemma tills hon är 3 år, men man kan inte få vad man vill här i livet om man är en vanlig knegare så att säga. 

Det är inte så att jag på något sätt ser ner på förskolan..nej nej nej, det är nog mitt inre som är rädd för att släppa taget om mitt lilla barn. Jag vill inget annat än ägna all min tid med henne. 
Jag är ju liksom kär i henne. 
Jag älskar varje minut med henne. Att upptäcka nyheter och roliga saker hon gör varje dag är som ett lyckorus. 
Va fan, är det bara jag som känner så här eller?

Jaja,
som sagt, tiden är snart inne och jag måste lägga band på mig själv. 
Skärpning!
Sluta andas i papperspåsen!
Det kommer gå bra!
Japp!
Så är det!

Snäckis provar uv-glasögon. 
Så himlans söt.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar